Köp reparationsset för båt här

Hur man fixar ett hål i härdplastlaminatet, t.ex. på en glasfiberbåt:

Förbehandling

Reparationen görs på insidan om möjligt (ojämn, grov formyta.) Arbetet påbörjas genom att slipa noggrannt ca 15 cm åt alla håll runt hålet. Använd helst sandpapper med grovleken 40 – 60. Slipningen görs diagonalt så att laminatet blir tunnare ju närmare hålet man kommer (se bild under). Ifall slipningen görs med maskin lönar det sig att skrapa ytan några gånger för hand för att få en ännu grovare yta. Området som slipats bör vara konformat så att ytarean blir tillräckligt stor för maximal vidhäftning. Kom ihåg att rengöra området med lämpligt lösningsmedel, t.ex. aceton, före själva lamineringen.

Om nödvändigt, tejpa fast hålet från utsidan. Under tejpet kan man belägga en remsa peel ply så att ytan blir färdigt grov före området spacklas och målas. Ifall själva lamineringen görs med epoxi bör man använda glasfiberväv eller kolfiberväv – inte glasfibermatta (glasfibermatta används med polyesterharts). Epoxi väter dåligt glasfibermattan på grund av emulsionsbindningen mellan glasfiberhacket. (Det finns gott om olika glasfiber- och kolfiberväv. I det här bladet nämns några alternativ.) Kapa torra bitar/remsor från vävet. Största biten är lika stor som hela området som slipats och därpå följande minskar i storlek.

Skydda huden

Varenda gång du börjar arbeta med epoxi kom ihåg skyddsutrustning: använd långärmad skjorta och skyddshandskar som tål ämnet. Verktygen kan rengöras med aceton, men notera att epoxi till sin natur är ett bra lim och fäster sig på nästan vad som helst. Använd därför billiga verktyg som kan kastas bort efteråt. Epoxiharts är skadligt för hälsan och huden. Härdaren däremot är ett allergiframkallande ämne.

Dosering

Mängden harts som behövs är ca 1,5 – 2 x vävtyngd (inkl. spill): Ifall det används 200 g/m2 väv förbrukas 300 – 400 g/m2 harts. Följ alltid anvisningarna och fäst uppmärksamhet vid rätt blandningsförhållande – härdare får ej tillsättas varken för mycket eller för litet. Bästa verktyg för dosering är en noggrann våg som är runtlindad med en genomskinlig plastpåse. Sprutor är bra redskap för dosering av små mängder harts och härdare (egen spruta för vardera). Mät rätt mängd harts och härdare, blanda omsorgsfullt med blandningspinne. Hartset härdas inte ifall blandningsförhållandet är felaktigt, blandningen är gjord slarvigt eller temperaturen är för låg.

Bearbetning

Hartset breds ut alltid till först och ovanpå breds ut vävet. Påbörja lamineringen med den största vävremsan (hartset under, vävet ovanpå). Luften under vävytan bör tas bort  antingen med hjälp av t.ex. aluminiumroller eller pensel. Den sist nämnda räcker vid mindre operationer. Vid större operationer där konsumtion av väv överskrider 1 kvm är det bra att arbeta med både mohairrulle och pensel (naturligtvis till sist med aluminiumroller). Följande vävskikt kan lamineras på direkt. Ifall du är tvungen att arbeta nerifrån uppåt lönar det sig att vänta tills första skiktet har härdats före du fortsätter med följande skikt.

Temperatur

Arbetet lyckas bäst i varm temperatur – t.ex. ca. +20 °C. Då temperaturen minskar under +15°C härdas hartset nödvändigtvis inte. Även alltför hög luftfuktighet inverkar negativt på härdningen – luftfuktigheten bör vara mindre än 70 %. Tillsats av härdare försnabbar inte härdningsprocessen efteråt varför rätt blandningsförhållande är ytterst viktigt. Ifall arbetet görs i sval temperatur bör hartset och härdaren förvaras i varm temperatur (du kan t.ex. värma upp dem på förhand i +30°C). Värmefläkt kan vara bra att använda, även solljus kan utnyttjas. Den tillförda värmen bör uppehållas ständigt under härdningstiden. Med temperaturen avses alltid objektets temperatur – ifall termometern visar +20 °C ute på gården och temperaturen på objektet är +15°C, sker härdningen långsamt. Ifall temperaturen på väggen i garaget är +20 °C och i båten på betonggolvet +15°C, sker härdningen också långsamt.

Då lamineringen har slutförts kan tejpet och eventuella peel plyet avlägsnas. Möjliga ojämnheter som återstått slipas bort. Ifall området behöver spacklas, kan man som tillsats blanda i mikroballonger i SP 106-epoxi. Spacklet kan slipas efterhand.

Ytbehandling

Epoxi kan ytbehandlas antingen med epoxi- eller uretanbaserad målarfärg. Obs! Polyesterbaserad topcoat målas inte på epoxi; den fäster inte! Målarfärg kan bredas ut tillräckligt mycket så att ytan förblir lite i höjd i jämförelse med den originala ytan bredvid. Ytan jämnas ut och vattenslipas med grovleken 1000 eller högre.

Reparation av köl

Följande bildserie presenterar hur det lönar sig att reparera en skadad köl på en vanlig glasfiberbåt. Ifall det existerar uretanskum mellan båtens inre och yttre skal, vilket i de flesta fall har sugit i sig vatten, bör detta område tas bort och ersättas med nytt uretanskum (eller epoxiskum). Obs! Enkomponents tätningsskum som finns tillgängligt i tryckflaskor fyller inte kapslingar, utan de är avsedda för tätning av karmar. För att svällas upp har de luftfuktigheten till sitt förfogande. Polystyren dvs. styrox tål inte polyesterharts.

Bildserien ovan kan användas som grund och tillämpas även i andra fall då det gäller skador på härdplastlaminater. Sådana tillämpningar kan vara t.ex. bänkar som lossat i småbåtar. Ignorera inte omsorgsfull slipning – det är ytterst viktigt att ala ytor som kommer att behandlas är grova – enbart putsning med lösningsmedel räcker inte.

Förvara hartset och härdaren helst i svalt och skyddat från solljus, undvik dock minusgrader. Epoxi kristalliseras vid frysning och blir inte lätt användbar igen efter uppvärming.

SP 106 är i första hand avsett för reparation av härdplastlaminat. Hartset är snabbt och lätt att använda. Ifall området som skall repareras är större och därmed kräver längre arbetstid (> 30 min) samt ifall arbetet görs med tjockare väv (t.ex.. > 400 g/m²) lönar det sig att använda mindre viskösa hartser : SP 115, Ampreg 21 och Ampreg 22.